Kontrastmedelsrekommendationer

Uppdaterat 2018-02-11 

Vi vet idag att gadolinium inlagras i hjärnan efter intravenös injektion. De största mängderna har detekterats efter injektion av linjära kontrastmedel. Eftersom man inte vet om detta kan medföra långsiktiga risker har man inom EU beslutat att användningen av intravenösa linjära kontrastmedel ska upphöra. Det finns dock ett par viktiga undantag: De leverspecifika kontrastmedlen Primovist (gadoxetinsyra) och MultiHance (gadobensyra) får fortfarande användas vid avbildning av levern och Magnevist (gadopentetsyra) får fortfarande användas vid intraartikulära injektioner. 

I Sverige kommer beslutet att träda i kraft den 1:a april 2018. 

Mer detaljerad information kan läsas i nedanstående dokument: 

Uppdaterat 2017-11-24 

Här finns samlat olika dokument med kontrastmedelsrekommendationer. Nedan följer kortfattad information av de viktigaste förändringarna/slutsatserna i den senaste revisionen: 

1.Litteratur: Dokumentet har berikats med en uppdatering och redovisning av aktuell litteratur avseende 

  • nya internationella begrepp för akut njurskada i samband med intravaskulära kontrastmedel, 
  • definition av administrationsvägar relativt KM-exponering av njurarna, 
  • incidens KMN, 
  • riskjämförelse mellan intravenösa och -arteriella KM-injektioner och 
  • huruvida KMN existerar eller inte i samband med intravenösa injektioner av kontrastmedel vid datortomografi. 

2.Kontrastmedelsnefropati (KMN): Rekommendationerna är i princip oförändrade, dvs. risk för KMN föreligger vid GFR <45 mL/min, multipla icke-renala riksfaktorer, etc. 

3.Metformin: Metformin behöver endast sättas ut vid GFR <45 mL/min eller vid ytterligare icke-renala riskfaktorer än enbart diabetes. Se separat dokument avseende rekommendationerna för metformin. 

4.Profylax: Ur profylaxsynpunkt rekommenderas endast att patienterna skall vara euvolemiska och vikten av att korrigera dehydrering betonas. 

5.Solitär njure: Evidensen avseende risken för KMN är bristfällig men kontrastmedelsgruppen rekommenderar att den bedöms baserat på GFR och andra riskfaktorer på likartat sätt som för bilaterala njurar. 

6.Transplanterad njure: Evidensen avseende risken för KMN är bristfällig men kontrastmedelsgruppen anmodar till extra försiktighet; stark indikation och minsta möjliga KM-dos.

7.Multipelt myelom och maligna plasmacellssjukdomar: Risken för KMN värderas utifrån skattat GFR och övriga riskfaktorer på vanligt sätt. 

8.Koksalt: Hydrering med koksalt har ifrågasatts pga. risk för hyperkloremisk acidos med sekundärt reducerat renalt blodflöde och sänkt GFR. 

9.Bikarbonat: Ingen evidens för att hydrering med bikarbonat är verksamt. 

10.Acetylcystein: Ingen evidens för att profylax med acetylcystein är verksamt. 

11.Barn: Eftersom incidensen tycks vara ungefär likartad som för vuxna är rekommendationerna avseende riskfaktorer och profylax för barn >2 år densamma som för vuxna. Yngre barn och speciellt nyfödda, särskilt prematurer, har en omogen njurfunktion, vilket kräver särskild försiktighet. 

12.För MRT och gadoliniumkontrastmedel har man observerat att inlagring kan ske i hjärnans vävnader. Man har ännu inte kunnat påvisa några skadliga effekter av inlagringen. Cykliska MR-KM är stabilare och ger betydligt mindre inlagring. Det är rimligt att se över undersökningsprotokoll så att inte slentrianmässigt gadolinium används, speciellt vid sjukdomar med upprepade undersökningar och då speciellt i barn. 

E-post–ase.johnsson@vgregion.se