Svensk Förening för Bild- och funktionsmedicin

 

Hem | Kontakt | Sök | English
 

Riktlinjer

pil Riktlinjer för kurser som arrangeras i SFBFMs namn
pil Nytt om kontrastmedel och njurskador
Rekommendationer för användning av MR-kontrast
Halskotpelarskador - ett diagnostiskt riskområde
Avtal om etiska regler för umgänge mellan industrin och vårdpersonal
Rekommendationer om användning av Gadolinium för att minska risken för "Nefrogen systemisk fibros"
 Nationella riktlinjer för jodkontrastmedelsanvändning
Föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död
EUs riktlinjer för remittering till radiologisk bilddiagnostik

 

Riktlinjer för kurser som arrangeras i SFBFMs namn

Riktlinjer för kurser

Upp

 

 

 

Röntgenkontrastmedel och njurskador

Läs en aktuell artikel om användning av jodkontrastmedel och riskerna för njurskador. Artikeln är skriven av Gunnar Sterner, Mikael Hellström, Bo Lagerqvist, Peter Aspelin och Ulf Nyman.

Länk till artikeln i Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12313

pdf Ladda ner artikeln som pdf-fil

Upp

 

Rekommendationer för användning av kontrastmedel vid magnetresonanstomografi (MRT)

Rekommendationerna syftar till att förebygga negativa effekter av intravaskulära kontrastmedel vid Magnetresonanstomografi.

pdf Ladda ner rekommendationerna i pdf-format (Version 1; 2007-08-27)

Rekommendationerna är framtagna av SFMRs arbetsgrupp för kontrastmedel.
Arbetsgruppen består av:

Håkan Ahlström, professor i radiologi,
Uppsala universitet,
hakan.ahlstrom@akademiska.se

Lennart Blomqvist universitetslektor docent
Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna,
lennart.k.blomqvist@ki.se

Peter Leander docent,
Diagnostiskt Centrum,
UMAS, Malmö,
peter.leander@med.lu.se

 

» Läs också information om Nefrogen Systemisk Fibros och gadoliniumkontrast

Upp

 

 

Halskotpelarskador – ett diagnostiskt riskområde

Vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö har man kunnat konstatera en bristande diagnostik vid halskotpelarskador. Under perioden 2001-2005 inkom tio ärenden där diagnosen hade förbisetts vid patientens initiala kontakt med sjukvården.

Sju av dessa händelser har rapporterats från enskilda sjukhus, två från primärvården och en från patienten själv. Här nedan presenteras dessa händelser, för att sedan följas av en diskussion kring vilka faktorer som har lett fram till att det har gått fel. Som avslutning presenteras några slutsatser som kan bidra till att minska riskerna för felaktig diagnos vid en halskotpelarskada.

Slutsatser:

  • Vid misstanke om skada på halsryggen bör det alltid först göras en noggrann klinisk bedömning, som sedan i tillämpliga fall kompletteras med en radiologisk utredning.
  • Radiologiska undersökningar får inte tillåtas att okritiskt ersätta kliniska undersökningar och bedömningar.
  • Vid radiologisk utredning måste ansvarig kliniker förse radiologen med tillräcklig klinisk information för att denne ska kunna genomföra en adekvat undersökning med rätt metod.
  • Det krävs ett nära interdisciplinärt samarbete och kommunikation kring de enskilda fallen, så att rätt radiologisk undersökningsmetod väljs och resultatet tolkas korrekt.
  • Vid klinisk undersökning och bildgranskning måste tillräckligt med tid avsättas.

pdf Ladda ner rapporten
pdf Ladda ner bilaga med overheadbilder och bildexempel

Läs mer på Socialsstyrelsen hemsida - Riskronden »

Upp

 

 

Riktlinjer för umgänge mellan industrin och vårdens personal
(2006-12-20)

En ny etik-överenskommelse har träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Det nya avtalet gäller från 2007-04-01 och stöds också av Sveriges Läkarförbund.

Det nya avtalet är endast en justering och viss utökning av det avtal som träffats 2004 (se nedan) och förändringarna är ganska små och innebär inga principiella förändringar i sak. Du kan ladda ner avtalet i sin helhet och ockås en version där de förändringar som införts i det nya avtalet är tydlilgt markerade.

pdf Ladda ner det nya avtalet

pdf Ladda ner det nya avtalet med förändringaran markerade

Se också överenskommelsen mellan SKL och Swe Med Tech, tidigare SLF - Sjukvårdsleverantörernas förening, som reglerar umgänget mellan de medicintekniska företagen och sjukvårdens personal. Detta avtal liknar LIF-avtalet till mycket stor del.


Överenskommelse om samverkansformer mellan hälso-och sjukvården och medicintekniska företag

Den 7 oktober 2005 skrev Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på ett samverkansavtal med Swedish MedTech (tidigare SLF), som är den samlade branschorganisationen för de medicintekniska företagen. Avtalet hanterar samverkansformerna mellan vårdens och industrins medarbetare och skall trygga en fortsatt sund och framgångsrik relation mellan den medicintekniska branschen och vården. Avtalet skapar ett ramverk för seriös samverkan mellan industrin och vården.

Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2006 med en implementationstid på sex månader.

Se också Swedish MedTech:s hemsida

pdf Ladda ner avtalet


 

Tidigare överenskommelse om samverkansformer mellan hälso-och sjukvårdens personal och läkemedelsindustrin
(2004-12-10)

Överenskommelsen omfattar alla medarbetare inom den offentliga hälso- och sjukvården med kontakter med läkemedelsföretag samt svenska marknadsbolag (juridiska personer) inom läkemedelsindutrin eller deras uppdragsgivare.

pdf Överenskommelsen mellan Läkemedelsindustriföreningen, LIF och Landstingsförbundet (68 kB)
pdf Överenskommelse mellan Läkarförbundet och Läkemedelsindustriföreningen, LIF (116 kB)
pdf Etiska regler från Läkarförbundet ang läkares umgänge med Läkemedelsindustrin (196 kB)
pdf Klargörande brev från LIF till Sv. Läkarsällskapet ang. sponsring (96 kB)

 
Upp
   
 

 

Gadoliniumkontrast och Nefrogen Systemisk Fibros

Läs Peter Leanders aktuella sammanställning och fakta om Nefrogen Systemisk Fibros och hur sjukdomen kan undvikas genom val av kontrastmedel.

pdf Nefrogen Systemisk Fibros (NSF) Ett nytt sällsynt allvarligt sjukdomstillstånd att ta hänsyn till vid MRT

Läs också information om NSF från European Society of Urogenital Radiology, ESUR »

Läs också senaste informationen från Läkemedelsverket:

http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NewsPage____5756.aspx
http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NewsPage____5115.aspx

Nyligen har det framkommit uppgifter som tyder på att det finns ett samband mellan användning av Gadoliniumkontrast och utveckling av "nefrogen systemisk fibros" (NSF) ett allvarligt tillstånd som karakteriseras av utveckling av fibros såväl i huden som i inre organ.

NSF uppträder främst hos patienter med nedsatt njurfunktion och i praktiskt taget samtliga fall som upptäckts finnst ett tidsmässig samband med användning av gadoliniumkontrast.

Med anledning av detta har European Society of Urogenital Radiology (ESUR) gått ut med information och rekommendationer i frågan. Här återges den information om sambandet som idag gäller och Du finner också länkar till ytterligare information.

Dear Colleagues,
recently a major concern has been raised on nephrogenic systemic fibrosis (NSF), which may be associated with the use of Gadolinium agents in patients with chronic renal failure. The Contrast Media Safety Committee of ESUR (European Society of Urogenital Radiology) met in Copenhagen on November 3-5, 2006 and has produced an informational paper on NSF, which is attached.

Please do not hesitate to report any new case to the CMSC of ESUR by using the email account NSF@esur.org The

Yours sincerely,
Gertraud Heinz-Peer M.D.
Secretary/Treasurer ESUR
Ass. Prof. University Vienna
Dep. of Radiology Währinger Gürtel 18-20
A-1090 Vienna
Tel.: 0043-1-40400-4818
Fax: 0043-1-40400-4898
email:gertraud.heinz@akhwien.at

FAQ

pdf Ladda ner nedanstående information om NSF som pdf-fil
pdf Ladda ner blankett för rapportering av misstänkta fall av NSF

What is NSF?

  • NSF is a rare systemic disorder first described in 1997 which affects patients with chronic kidney disease. It is characterized by fibrosis of the skin and may also involve internal organs (e.g. muscle, diaphragm, heart, liver, lungs).
  • Within weeks, it may lead to disability by formation of contractures.
  • It may also lead to death.

How many cases have been reported?

  • True prevalence of NSF is currently unknown.

Who is at risk?

  • Patients with severely impaired renal function: eGFR < 30 ml/min/1.73m2 (KDOQI class 4-5) or on dialysis who receive extracellular Gadolinium contrast agents

What evidence is there that Gadolinium contrast media have a role in the pathogenesis of NSF?

  • In the majority of NSF cases, a temporal association with the administration of Gadolinium contrast agents has been noted.
  • All currently published cases (n=23) received Gadodiamide (Gd-DTPA-BMA)
  • To date 57 cases have been reported to the regulatory authorities, 49 with Gadodiamide, 6 Gadopentetate (Gd-DTPA), and 2 Gadoversetamide (Gd-DTPA-BMEA).
  • No cases of NSF have been reported with other Gadolinium contrast agents. However a systematic analysis of the problem is needed, including an evaluation of the differences in risk among the various extracellular MR contrast agents.

How can the risk be reduced?
In patients at risk of NSF:

  • Consider using unenhanced MR or an alternative imaging modality.
  • Only use Gadolinium enhanced imaging if clinically essential.

What should be done if this complication is clinically suspected?

  • Establish the diagnosis of NSF by a deep skin biopsy
  • Inform your local regulatory authority and the contrast agent manufacturer

Note

This condition is still poorly understood and it is important that every time an extracellular Gadolinium contrast agent is administered to an at risk patient, the type and amount are recorded so that a database can be built up.

Address for information

The European Society of Urogenital Radiology would like to be informed about the details of any new cases of NSF via e-mail nsf@esur.org .

References & Websites

1. Evenepoel P, Zeegers M, Segaert S et al. Nephrogenic fibrosing dermopathy: a novel, disabling disorder in patients with renal failure. Nephrol Dial Transplant 2004; 49: 469-473.

2. Grobner T. Gadolinium - a specific trigger for the development of nephrogenic fibrosing dermopathy and nephrogenic systemic fibrosis? Nephrol Dial Transplant 2006; 21: 1104-1108.

3. Maloo M, Abt P, Kashyap R et al. Nephrogenic systemic fibrosis among liver transplant recipients: A single institution experience and topic update. Am J Transpl 2006; 6: 2212-2217.

4. Marckmann P, Skov L, Rossen K et al. Nephrogenic systemic fibrosis: Suspected etiological role of gadodiamide used for contrast-enhanced magnetic resonance imaging. J Am Soc Nephrol 2006; 17: 2359-2362.

5. Food and Drug Administration (2007) Public Health Advisory: Information on Gadolinium-Containing Contrast Agents. Available at http://www.fda.gov/cder/drug/infopage/gcca/default.htm

6. Thomsen HS, Morcos SK, Dawson P. Is there a causal relation between the administration of gadolinium based contrast media and the development of nephrogenic systemic fibrosis (NSF)? Clin Radiol 2006; 61: 905-906.

7. Thomsen HS. Nephrogenic systemic fibrosis: a serious late adverse reaction to gadodiamide. Eur Radiol 2006;16: Epub.

 
   
Upp
     
   

 

 

Nationella rekommendationer för jodkontrastmedelsanvändning

 

 

Bästa radiologvänner i Sverige!

Jodkontrastmedel vid röntgenundersökningar är stor del av vår vardag. Icke minst genom datortomografins magnifika utveckling sprutar vi idag mer och mer kontrastmedel på fler och fler patienter. Dessa kontrastmedel har sedan länge kända biverkningar, allt från akuta pseudoallergiska reaktioner och sena hudreaktioner till potentiellt njurtoxiska effekter. Förutom detta finns det interaktioner med andra läkemedel som metformin och med olika sjukdomstillstånd som myastenia gravis, feokromocytom och tyreoideafunktion. Dessutom finns frågor kring kontrastmedel vid graviditet och amning.

Från Svensk Förening för Medicinsk Radiologi har vi känt att över hela landet sitter olika kollegor och utarbetar rekommendationer hur samtliga dessa frågeställningar och situationer skall handläggas. Vi har därför i en arbetsgrupp tagit oss för att försöka formulera "nationella rekommendationer".

Dessa skall på intet sätt tas såsom "en absolut sanning" eller följas "slaviskt". De utgör däremot en bas för att varje klinik utifrån sitt eget kunnande och lokala traditioner ska kunna utforma egna rekommendationer. De är också en bas för kunskapsinhämtning där vi har försökt att inte bara lämna rekommendationer utan också ge en kort vetenskaplig bakgrund till rekommendationerna med referenser.

Det betyder i klartext att Ni självklart har full rätt att "klippa och klistra", förkorta och ändra i de rekommendationer vi ger ut, men de kan tjäna såsom en bas för Ert interna arbete. Vi har också skrivit ett par korta PM om råd/information som kan lämnas till patienterna/avdelningen efter en röntgenundersökning med jodkontrastmedel.

Vi har också sammanställt ett utskick med frågor till patienten inför dylika undersökningar som de i lugn och ro kan fylla i och sedan skicka in till avdelningen före undersökningen (eller ta med sig i samband med undersökning). Därigenom har vi möjlighet att ta ställning till riskfaktorer och v.b. kunna planera profylaktiska åtgärder. Det finns också förslag på en checklista som kan fyllas i av remitterande instans för akuta/inneliggande patienter och som sedan skickas med patienten vid undersökningen. På denna checklista har vi också poängterat vikten att följa upp patienterna med kreatinin.

Ett stort problem är att få upplysningar om plasma-(serum)-kreatinin hos patienter med risk för kontrastmedelsinducerad nefropati. Det gäller inte minst polikliniska patienter. Vi vill därför å det varmaste rekommendera att Ni själva skaffar remisser för kreatinin som v.b. kan skickas till patienterna för provtagning innan undersökningen eller om kreatinin saknas när patienten redan är kommit till undersökning, utarbeta en rutin med det lokala laboratoriet om akuta kreatininprov på remiss från röntgen.

Vi hoppas att dessa skall vara behjälpliga i Ert dagliga arbete.

Stockholm 2006-06-08

För arbetsgruppen

Peter Aspelin

Peter Aspelin, professor
Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge

Arbetsgruppen har bestått av följande kollegor som tacksamt mottar synpunkter för framtida förbättringar:

 

 

Peter Björkdahl (1)                   
Ulf Nyman (1)                     
Peter Aspelin (2)                     
Mikael Hellström (3)                     
Gunnar Sterner (4) (nefropati)                      
Bengt Hallengren (5) (tyreoidea, feokromocytom)
Anders Frid (5) (metformin)                      
Torbjörn Andersson (6)                      

peter.bjorkdahl@skane.se
ulf.nyman@skane.se
peter.aspelin@cfss.ki.se
mikael.hellstrom@xray.gu.se
gunnar.sterner@skane.se
bengt.hallengren@skane.se
anders.frid@skane.se
torbjorn.andersson@orebroll.se

 

 

1 - Röntgenavdelningen, Lasarettet Trelleborg
2 - Röntgenavdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
3 - Röntgenavdelningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
4 - Njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
5 - Endokrinologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
6 - Röntgenavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro

 

 

 

 

 

 

Dokumentsamling för nationella rekommendationer för kontrastmedelsanvändning

Worddokumenten kan lämpligen laddas ner och fritt redigeras och anpassas till lokala rekommendationer

 

Dokumenten uppdaterade 2010-03-11

pdf Rekommendationer för användning av jodkontrastmedel (pdf - dokument)
MS Word Rekommendationer för användning av jodkontrastmedel (Word - dokument)

 

 

pdf Åtgärder vid kontrastmedelsutlösta reaktioner (pdf - dokument)
MS Word Åtgärder vid kontrastmedelsutlösta reaktioner (Word - dokument)

 

 

pdf Checklista för klinik/vårdavdelning inför undersökning med jodkontrastmedel (pdf - dokument)
MS Word Checklista för klinik/vårdavdelning inför undersökning med jodkontrastmedel (Word - dokument)

 

 

pdf PM för vård- / akutavdelning efter undersökning med jodkontrastmedel (pdf - dokument)
MS Word PM för vård- / akutavdelning efter undersökning med jodkontrastmedel (Word -dokument)

 

 

pdf Frågelista för patient inför kontrastmedelsundersökning (pdf - dokument)
MS Word Frågelista för patient inför kontrastmedelsundersökning (Word - dokument)

 

 

pdf Råd till poliklinisk patient efter kontrastmedelsundersökning (pdf - dokument)
MS Word Råd till poliklinisk patient efter kontrastmedelsundersökning (Word - dokument)

   
Upp
     
   

 

Föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död. SOSFS 2005:10(M)
(2005-07-14)

Socialstyrelsen har reviderat och skrivit om Förordningen om Fastsällande av människans död SOSFS:1987:32 och ersatt den med följande två förordningar SOSFS 2005:10(M) samt 2005:11(M) som båda gäller från 2005-07-01.

I huvuddrag innebär denna nyordning att kriterierna för hur döden skall fastställas har lagts i en egen förordning medan förordningen om "fortsatta medicinska åtgärder efter en människas död" läggs i en ny och separat författning. Detta måste uppfattas som mycket positivt. Vidare har reglerna för hur diagnostiken skall gå till stramats upp medan tillvägagångssätten i princip är de samma.

Den expertgrupp som arbetat med uppdraget tillsammans med projektledarna Sylvia Myrsell och Pernilla Ek har utgjorts av:
Lennart Persson, neurolog i Göteborg,
Hans Stiernström anestesiolog i Uppsala samt
Olof Flodmark neuroradiolog i Stockholm.

Föreskrifterna är nu kompletterade med den bakgrundinformation och litteraturlista som Olof Flodmark utarbetat

pdf Ladda ner Olof Flodmarks förarbete / litteraturöversikt inför den nya författningen

Ur radiologisk synpunkt är det fjärde kapitlet som behandlar direkta dödskriterier som är intressant.

Här förordnas att:
Fastställande av ett dödsfall med hjälp av direkta kriterier skall göras genom minst två kliniska neurologiska undersökningar.

Detta följs upp med påståendet att:
de genomförda kliniska neurologiska undersökningarna skall kompletteras med konventionell angiografiundersökning med kateterteknik av hjärnans blodkärl för att döden skall kunna fastställas, om

1. patientens hjärnfunktioner är metaboliskt eller farmakologiskt påverkade,
2. patienten har en lägre central kroppstemperatur än 33 grader Celsius, eller
3. patienten har en misstänkt total hjärninfarkt av oklar orsak.
Slutligen förordnas att:

En läkare som skall genomföra angiografiundersökningen skall vara
1. specialistkompetent, och
2. väl förtrogen med klinisk radiologisk diagnostik.

Allmänna råd
Vid fastställande av en människas död med hjälp av direkta kriterier bör protokollet SoSB 76000 användas (bilagan).

Den fullständiga texten i förordningen finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida - följ länkarna nedan:

pdf http://www.sos.se/sosfs/2005_10/2005_10.pdf
(föreskriften om kriterier för bestämmande av döden)

pdf http://www.sos.se/sosfs/2005_10/B76000.pdf
(protokollet)

pdf http://www.sos.se/sosfs/2005_11/2005_11.pdf
(föreskriften om fortsatta medicinska insatser)

Expertgruppen har bidragit med bland andra följande kommentarer som något fylligare än den torra lagtexten ger en bakgrund och motiv för skrivningen.

Diagnostiken är i första hand klinisk och innebär att två neurologiska undersökningar alltid skall göras för att ett dödsfall skall kunna fastställas. Endast i en mindre del av fallen (metabolisk eller farmakologisk påverkan, hypotermi eller okänd orsak till hjärnskadan) skall de kliniska neurologiska undersökningarna bekräftas med konventionell angiografi.

Kompetens för att genomföra en konventionell angiografi finns idag inte vid alla sjukhus, vilket kan medföra att patienter med misstänkt total hjärninfarkt kan komma att behövas transporteras till annat sjukhus.

Att genomföra konventionell angiografi utan föregående klinisk neurologisk diagnostik kan innebära att ett antal svårt sjuka patienter, som ännu inte är döda, utsätts för en onödig invasiv undersökning som vare sig är enkel eller riskfri. Det kan även medföra att dessa patienter i onödan transporteras till ett annat sjukhus. Det är inte förenligt med god och säker vård att ha ett tillvägagångssätt som skulle kunna påskynda eller framkalla dödsfallet.

Med hänsyn till respekten för den avlidne, de närstående och sjukvårdspersonalen finner vi det således inte etiskt försvarbart att undersöka en patient med konventionell angiografi, utan att i första hand genom kliniska neurologiska undersökningar fastställa döden och därefter vid särskilda tillstånd hos patienten bekräfta den kliniska diagnostiken med konventionell angiografi.

Till stöd för de specialistkompetenta läkare, som skall genomföra diagnostiken enligt direkta kriterier, finns som bilaga till föreskriften ett protokoll med detaljerade uppgifter om vilka kriterier som skall vara uppfyllda.

För alla radiologer som blir inblandade i denna diagnostik gäller således att se till att det ovan nämna protokollet används och i original finns bifogat den remiss, med begäran om aorto-kraniell angiografi, som skickas till röntgenavdelningen. På så sätt bekräftas att den kliniska undersökningen utförts på föreskrivet sätt.

För Svensk Förening för Neuroradiologi
Olof Flodmark, docent
Verksamhetschef neuroradiologi
Karolinska universitetssjukhuset i Solna

Se också Svensk Förening för Neuroradiologis hemsida

Läs också bakgrund och remissvar:

I utskicket som åtföljde remissen angav Socialstyrelsen följande skäl till en revision:

Vid översynen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1987:32) om kriterier för bestämmande av människans död har kommit fram att de frågor som rör medicinska insatser efter en människas död i avvaktan på transplantationsingrepp skall finnas i separata föreskrifter. I dessa föreskrifter kommer även föreskrifter om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska att finnas.

Syftet med översynen är att utarbeta föreskrifter och allmänna råd som un-derlättar för sjukvårdshuvudmännen och hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka vad som gäller vid fastställande av en människas död och vid fortsatta medicinska insatser efter en människas död i avvaktan på transplantations-ingrepp samt införande av donationsansvarig läkare och informationsansvarig sjuksköterska. Föreskrifterna skall träda i kraft den 1 juli 2005. Samtidigt upphör den nu gällande SOSFS 1987:32.

pdf Socialstyrelsens missivbrev som åtföljer remissen
pdf Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död.
pdf Socialstyrelsens föreskrifter om fortsatta medicinska insatser efter en människas död...
pdf Konsekvensutredning

pdf Remissvar från Svensk Förening för Medicinsk Radiologi

   
Upp
   

 

 

Riktlinjer för remittering till bilddiagnostik (EU Strålskydd 118)
(2001)

I det nyligen reviderade direktivet om medicinsk bestrålning (97/43/Euratom) fastställs de allmänna principerna för strålskydd för personer i samband med medicinsk bestrålning. Direktivet skulle införlivas i nationell lag senast den 13 maj 2000. Enligt artikel 6.2 i direktivet skall medlemsstaterna säkerställa att rekommendationer som gäller kriterier för remittering till medicinsk bestrålning finns tillgängliga för remitterande läkare.

Denna skrift innehåller riktlinjer som kan användas av alla yrkesverksamma inom sjukvården med rätt att remittera patienter till diagnostisk radiologi. Syftet är att säkerställa att alla undersökningar är väl motiverade och optimerade.

Som utgångspunkt för utarbetandet har använts ”Making the best use of a Department of Clinical Radiology: Guidelines for Doctors”, som är riktlinjer utgivna 1998 av UK Royal College of Radiologists. Föreliggande riktlinjer har antagits av experter som representerar europeisk radiologi och nuklearmedicin och de kan nu antas av medlemsstaterna som modell.

Riktlinjerna är inte bindande för medlemsstaterna. De utgör del av ett antal tekniska handböcker som har utarbetats för att underlätta genomförandet av direktivet om medicinsk bestrålning. Lokala variationer kan krävas beroende på sjukvårdspraxis och till buds stående medel.

Kontinuerlig användning av detta slags rekommendationer förväntas leda till bättre klinisk praxis och till en minskning av antalet remisser för undersökning, och följaktligen till en minskning av associerad medicinsk bestrålning.

pdf Ladda ner riktlinjer för remittering till bilddiagnostik

 

www.sfbfm.se
www.sfmr.se
www.svenskradiologi.se
Copyright © 2010 Svensk Förening för Medicinsk Radiologi. All rights reserved.
Webmaster Torbjörn Andersson, Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro
Senast uppdaterad 2010-03-10