SFBFM

 

Hem | Kontakt | Sök | English
 

SFPR hem
Styrelse
Utbildning
Länkar

Utbildning
Svensk Förening för Pediatrisk Radiologi

   
 

PM ang användning av Gd-kontrast hos barn

Ladda ner PM angående användning av Gd-kontrast hos barn

Detta PM är utarbetat vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus men har godkänts av Svensk Förening för Pediatrisk Radiologi

PM Gadolinium 1

PM Gadolinium

PM Gadolinium 3

 
 

 

Om navelkärlskateterisering.
Sven Laurin, MD, Lund 2007

Ladda ner artikeln som pdf

Artikeln är ursprungligen skriven 1975, men publiceras här på mångas uppmaning då den alltjämt är aktuell. Informationen är hämtad ur Läkartidningen 1975; 72, 4985-8 samt Svenska Barnmorskeförbundets tidskrift Jordemodern1976; 89 (2), 47-55; bilderna återges efter medgivande från tidskrifterna. Text och bilder får fritt kopieras om källan anges.

I neonatalvården läggs ofta en kateter in i navelven och/eller navelartär. Den används för t ex blodbyte, tillförsel av farmaka, provtagning och nutrition. Hos nyfödda är navelkärlen stora. I naveln finns normalt två artärer och en ven.

Navelartärerna följer bukväggens insida neråt och mynnar i höger respektive vänster a. iliaca interna i bäckenet.

Navelvenen går från naveln uppåt och dorsalt i ligamentum falciforme och följer leverns undersida till vänster portagren. Där mynnar den. Mitt emot inmynningsstället finns ductus venosus, en kort, vid förbindelse från portagrenen till v. cava inferior. En kateter i en navelartär går alltså först nedåt och svänger därefter i lilla bäckenet i kranial riktning upp i aorta.

En kateter i navelvenen går alltid först inåt genom v. umbilicalis. Den fortsätter i gynnsamma fall uppåt genom ductus venosus till vena cava inferior alldeles nedanför höger förmak.

 

Röntgenkontroll av kateterlägen ska göras rutinmässigt och bör ske omedelbart efter kateteriseringen. Artärkatetern erfordrar endast frontalbild. Venkatetern bör undersökas med både frontal- och sidobild. Genom digital teknik kan stråldosen minskas kraftigt (till1/5–1/10 av vanlig dos). Detta är möjligt eftersom katetern har hög kontrast. På grund av brus tillåter dock inte kvaliteten på sådana bilder någon närmare bedömning av buken i övrigt.

 

Knep för att snabbt se kateterlägen: Ofta används både artär- och venkateter. Det kan vara svårt att snabbt avgöra vilken kateter som är vilken, särskilt om katetrarna tejpas i flera slingor på utsidan av buken. Man kan då följa katetern ”baklänges” från spetsen mot naveln. Om den går ner mot lilla bäckenet och vänder och därefter går upp mot naveln är det en artärkateter. Om den går direkt mot naveln är det en venkateter.

Om barnet ligger vridet åt vänster kan en venkateter projiceras till vänster om medellinjen, man kan då ta fel och tro att det är en artärkateter. Kontollera därför alltid om det är en ven- eller artärkateter!

 

Optimala kateterlägen: Venkateterns spets i bör vara i v. cava inferior. Artärkateterns spets bör vara antingen i höjd med L3 – L4, dvs nedanför njurartärernas avgång, eller i nedre bröstaorta.

Olämpliga kateterlägen som fordrar omedelbar ändring är exempelvis:

  • Venkateter i någon av portagrenarna i levern, i v.mesenterica superior, v. lienalis eller annan perifer gren.
  • Artärkateterns spets i höjd med eller ovanför arcus aortae, eller pekande i perifer riktning i bäckenet, t ex mot a. femoralis.

Kateterlägen som är mindre lämpliga:

  • Venkateterns spets i vänster eller höger förmak.
  • Venkateterns spets i vena cava superior eller någon gren, t ex v. jugularis.
  • Artärkateterns spets i höjd med a. celiaca – a. mesenterica superior.

Navelvenskateter

 

Navelartärkateter

 

Informationen är hämtad ur Läkartidningen 1975; 72, 4985-8 samt Svenska Barnmorskeförbundets tidskrift Jordemodern1976; 89 (2), 47-55; bilderna återges efter medgivande från tidskrifterna. Text och bilder får fritt kopieras om källan anges.

 

     
 

Dela |

 

www.sfbfm.se
www.sfmr.se
www.svenskradiologi.se
Copyright © 2010 Svensk Förening för Medicinsk Radiologi. All rights reserved.
Webmaster Torbjörn Andersson, Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro
Senast uppdaterad 2010-04-06