Bild- och funktionsmedicin »

ST Bild - o funktionsmedicin »

ST Radiologi »

Utbildningslitteratur »

Specialistutbildning i Bild- och funktionsmedicin

Bild och funktionsmedicin - målbeskrivning

En gemensam arbetsgrupp för de olika föreningarna, Svensk Förening för Neuroradiologi, Svensk Förening för Nuklearmedicin, Svensk Förening för Klinisk Fysiologi och Svensk Förening för Medicinsk Radiologi, har arbetat fram en målbeskrivning för den nya specialiteten Bild- och funktionsmedicin.

Under 2009 har också en gemensam utbildningsplan för Bild- coh Funktionsmedicin tagits fram

Läs mer om målbeskrivning och utbildningsplan för Bild och Funktionsmedicin

Specialistutbildning internationellt

Läs också om det europeiska utbildningsprogrammet »

Nationella planeringsstödet, NPS

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för sin analys av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. I dagsläget begränsas analysen till yrkeskategorierna barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. Inom ramen för nationella planeringsstödet, NPS, har Socialstyrelsen skapat en databas med tillgångsstatistik över dessa fem yrkesgrupper.

Med hjälp av tillgångsstatistiken samt löpande kontakt med huvudmännen och intressegrupper inom hälso- sjukvården och tandvården eftersträvar NPS att ge ett nationellt perspektiv på frågor som berör personalförsörjning inom hälso- och sjukvård.

På hemsidan rapporteras kontinuerligt och nu finns också minnesanteckningar från seminarium om framtida ST- utbildning 2006-03-30

Se http://www.socialstyrelsen.se/nps

Bild och Funktionsmedicin - beslutet

Regeringen har, 2005-12-20, beslutat om förändringar gällande läkarnas specialiseringstjänstgöring. Vidare inrättas ett nationellt råd inom Socialstyrelsen som ska bistå styrelsen i frågor som rör specialiseringstjänstgöringen.

Läs målbeskrivningen för Bild- och funktionsmedicin

Se Socialstyrelsens information om den nya Specialistutbildningen

Se informationen på Regeringens hemsida

Ladda ner hela beslutet
Ladda ner faktablad från Regeringskansliet

När det gäller indelningen av läkarspecialiteterna har både strukturen, specialiteternas antal och vissa benämningar ändrats. Den nya indelningen träder i kraft den 1 juli 2006. Det Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring inrättas den 1 mars 2006.

Strukturen

Den nya strukturen är uppbyggd så att det finns bas-, gren- och tilläggsspecialiteter. För att få bevis om specialistkompetens i en grenspecialitet krävs innehav av bevis om specialistkompetens i en basspecialitet enligt tabellen nedan. För att få bevis om specialistkompetens i en tilläggsspecialitet krävs innehav av bevis om specialistkompetens i en basspecialitet enligt de föreskrifter som meddelas av Socialstyrelsen.

Tillgodoräknande av meriter i forskarutbildning respektive specialiseringstjänstgöring

En förändring är att meriter från forskarutbildning, får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av Socialstyrelsen. Införande av en bestämmelse om att få tillgodoräkna sig meriter från specialiseringstjänstgöringen i forskarutbildning bereds för närvarande av Utbildningsdepartementet. Beslut i den frågan planeras fattas under år 2006.

Indelning och benämning

Enligt den nya indelningen finns totalt 56 specialiteter, varav 31 basspecialiteter, 23 grenspecialiteter och 2 tilläggsspecialiteter. Geriatrik och Reumatologi blir basspecialiteter. Klinisk fysiologi och Gynekologisk onkologi blir grenspecialiteter, Klinisk fysiologi till Bild- och funktionsmedicin samt Gynekologisk onkologi till Onkologi.

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter:

Basspecialitet	Grenspecialitet
Bild- och funktionsmedicin	Neuroradiologi
	Nukleärmedicin
	Klinisk Fysiologi

Läkarnas specialistutbildning och strukturen för medicinska specialiteter – en översyn

Socialstyrelsen genomförde på regeringens uppdrag, 2001-2002, en översyn av läkarnas specialistutbildning och specialitetsstrukturen för de medicinska specialiteterna.

Översynen innehöll följande moment: beskrivning och analys av samspelet mellan specialistutbildningen och dess omgivningsfaktorer, beskrivning och analys av tidigare utredningar och författningsreglering, beskrivning och analys av nuvarande specialistutbildning och specialitetsindelning samt beskrivning och analys av förhållanden i Norden och EU-länder. Baserat på dessa analyser lämnas förslag till åtgärder.

Originalförslaget finner Du längre nere och därefter har under 2004 Socialdepartementet lämnat en promemoria där förslaget på några punkter förändrats. Denna promemoria har gått på remiss till flera specialistföreningar, bl.a. SFMR och vissa delföreningar

Remisssvar på promemorian

Remissvar från Svenska Läkaresällskapet
Läkarförbundets remissvar
SFMRs remissvar
Remissvar från Svensk Förening för Pediatrisk Radiologi

Originalförslaget

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida

Ladda ner hela förslaget (pdf-fil 484 k)
Läs remisssvar från Svensk Förening för Medicinsk Radiologi (pdf-fil 44k)
Läs remisssvar från Svensk Förening för Neuroradiologi (pdf-fil 96 k)