Här publicerar vi diverse inlägg, riktlinjer, artikellänkar m.m. av den oerhört flitige och forskningsaktive Ulf Nyman i Trelleborg. Han har, tillsammans med sina medarbetare, genom åren utan konkurrens varit den som bidragit med flest kloka inlägg och publiceringsvärda riktlinjer på denna hemsida. Därför har vi inrättat en egen sida för kontrastmedelsvärldens Darth Vader. Ulf hinner inte alltid vara absolut "up-to-date" varför vi döpt om sidan till Nymans gamla nyheter.
Hypertyreos inducerad av jodkontrastmedel
Jodinducerad hypertyreos kan uppstå hos individer med bakomliggande tyreoideasjukdom som genomgår röntgenunder-sökning med jodkontrastmedel. I denna artikel från Läkartidningen (Läkartidningen. 2013;110:CCH3) redovisas tre fall och dessutom förklaras bakomliggande mekanismer och behandlingsförslag presenteras.
Skattning av njurfunktion en SBU-rappport
Rapporten är en evidensbaserad litteraturanalys av olika metoder för att mäta njurfunktion (GFR) och för att skatta GFR med olika formler baserade på p-kreatinin respektive p-cystatin C. Resultaten visar att cirka 80% av skattningarna baserade på kreatinin respektive cystatin C har ett fel som ligger inom +/- 30% (s.k. P30) av uppmätt GFR hos vuxna individer. Statistiskt sätt får man den säkraste skattningen av GFR genom att kombineras kreatinin och cystatin C. Då kan man uppnå ett P30 på 90%. Hos personer med avvikande muskelmassa (t.ex. amputerade, kakektiker, förlamade) bör man enbart förlita sig cystatin C-skattat GFR eftersom det till skillnad från kreatinin inte är beroende av muskelmassa.
Enligt dessa resultat ger alltså skattningarna överlag en tämligen grov uppfattning om den aktuella njurfunktionen. En analys av referensmetodernas prestanda för att mäta njurclearance med exogent tillförda markörer [t.ex. iohexol (Omnipaque), som är standard på många laboratorier i Sverige] visar att även med dessa metoder ligger P30 på 86-97% jämfört med gold standard, dvs. renalt inulin-clearance. Skattning med formler kan alltså inte bli bättre än de referensmedtoer man använder. Inulin-clearance används knappast längre då metoden är komplicerad och dyr.
Bristen på studier när det gäller barn med internationell standardisering av kreatinin och cystatin C gör att det f.n. inte går att dra några säkra slutsatser om vilka formler som ska användas och det finns därför ett starkt behov av nya studier här.
Kan man vara verkligt kontrastallergisk?
Ja det tycks faktiskt så. Ulf Nyman presenterar en intressant fallbeskrivning av en patient i Trelleborg med KM-reaktion som man skickade för allergitestning i Lund. Denna utfördes av Sonja Werner, som hjälpt till med de nationella rekommendationerna.
En kommentar från Ulf Nyman: Sonja skriver att man även bör testa MR-kontrastmedel om man haft en reaktion mot jodkontrastmedel. Diskuterade detta med henne och vi var överrens om det inte var nödvändigt då det är en helt annan kemiskt struktur på dessa; annars skulle man ju behöva testa alla läkemedel som en patient ska ta i framtiden och det finns ingen känd korsallergi mellan jod- och MR-kontrastmedel.
Här kan Du ladda ner artikeln i pdf-format och med lite högre upplösning än bilden nedan:
Utredning efter kontrastmedelsanafylaxi
Ett intressant dokument om kontrastmedel!
Från Ulf Nyman kommer här tips på en intressant artikel på Aunt Minnies hemsida. Artikeln handlar om utvecklingen av kontrastmedel i Europa och är skriven av Dr Adrian Thomas. Adrian Thomas är ordförande i International Society for the History of Radiology och dessutom hedersbibliotikarie i British Institute of Radiology.
http://www.auntminnieeurope.com/index.aspx?sec=nws&sub=rad&pag=dis&ItemID=605617
Dokument om Glomerulär filtration, GFR
Klinisk kemiska laboratorier i Sverige har i ett konsensusdokument kommit överrens om att snart börja svara med skattat GFR baserat på kreatinin eller cystatin C. Då kan det uppstå förvirring då dom anger relativt GFR och vi behöver absolut GFR vid dosering av kontrastmedel. Remittenterna lär dessutom bara ange ett tal i remissen utan sort. Ulf Nyman har därför skrivit en förklaring om GFR till radiologin och ett Excelark där man kan omvandla absolut GFR-värde till relativt.
Ladda ner Ulf Nymans Excelblad för konvertering av relativ till absolut GFR
Dokument om tromboembolisk sjukdom
Diagnostik av lungemboli hos gravida. Skintigrafi eller datortomografi?
Artikeln ger en utmärkt överblick över hur man bör utreda gravida kvinnor där man misstänker lungembolism. Artikeln publiceras på hemsidan med tillstånd från såväl Läkartidningen som Ulf Nyman. Originalartikeln publicerades i Läkartidningen nr 15, 2010
Men alla håller inte med....
I Läkartidningen nr 40 2010 håller Peter Aspelin, Bertil Leidner och Pelle Lindqvist inte med utan förordar CT istället för skintigrafi
Här är länken: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15145
Låg kontrastdos, låg stråldos och låg kilovolt vid diagnostik av lungembolism - två intressanta artiklar från Nyman & Co
1. Using 100- instead of 120-kVp computed tomography to diagnose pulmonary embolism almost halves the radiation dose with preserved diagnostic quality
2. Ultralow contrast medium doses at CT to diagnose pulmonary embolism in patients with moderate to severe renal impairment: a feasibility study.