Erik Boijsen (1922-2017) in memoriam



Professor emeritus Erik Boijsen, Lund har avlidit 95 år gammal. Hans närmaste är barnen Marianne och Göran med familjer.

Erik växte upp på en stor gård i Södra Sandby utanför Lund. Delar av gården utgör nu rekreationsområdet Måryd i kanten av Skrylle där lundaborna nu kan njuta en pastoral idyll. Han tog studenten på Katedralskolan i Lund, blev medicine licentiat i Lund 1949 och specialist i radiologi 1956. Han disputerade 1959 på en avhandling om njurarnas vaskulära anatomi och blev docent 1960. Erik var professor i radiologi vid Malmö Allmänna Sjukhus 1970 – 1977 och vid Lasarettet i Lund 1977 – 1988. Han var gästprofessor vid Stanford, Kalifornien, USA 1962.

Erik utvecklade angiografi/kärlröntgen och interventionell radiologi. Han införde en ny teknik (farmakoangiografi) för angiografi av sjukdomar i buk- och thoraxorgan. Otaliga var de radiologer från världens alla hörn som vallfärdade till honom för att sedan bli ledande radiologer i sina hemländer. När vi lärde känna Erik var han redan en av de stora pionjärerna inom angiografi med ett stort nationellt och internationell nätverk. Även som klinikchef deltog Erik i rutinarbetet. Han personifierade den mest sofistikerade diagnostiken. Angiografi var nämligen under några år det panacea alla hoppats på. 

Erik var väldigt närvarande och samtidigt lyhörd med förmåga att förmedla ett vetenskapligt djup även till vardagliga spörsmål och göra det gåtfulla begripligt. Han hade alltid svar på frågor från oss yngre. Hade han inte svaret själv sa han alltid: ta reda på det!  Han var nyfiken och uppfordrande. Han skapade en rytm i arbetet med klinisk rutin omväxlade med forskning och utveckling. En sådan kadens saknas ofta idag. 

Erik var en lysande mentor och på landets alla sju universitetsorter har det funnits professorer som skolats av honom. Erik hann införa flera nya och banbrytande tekniker efter angiografierna: ultraljud, datortomografi/skiktröntgen och magnetisk resonanstomografi. Han var under 10 år chefredaktör för Acta Radiologica.­ Han blev hedersmedlem i Radiological Society of North America 1981 och fick European Congress of Radiology guldmedalj 1993. Han var även hedersmedlem både i Svensk och Nordisk Förening för Medicinsk Radiologi samt i Seldingersällskapet. 

Erik hade den agrara bakgrund som delvis präglade det akademiska Lund på 50-talet och som säkert bidrog till hans raka och okonstlade sätt. En personlig resning och integritet gjorde honom samtidigt till en radiologins aristokrat. När Erik fanns i rummet var han dess medelpunkt. Han var den jätte på vars axlar vi stod. Han uppmuntrade och gav oss tid och möjlighet att forska och att utvecklas. Han fostrade oss och beredde sedan vägen för våra karriärer. En radiologins ikon som ständigt inspirerade och stimulerade oss har gått ur tiden.

Olle Ekberg

Peter Aspelin

Ulf Nyman

Pia C Maly Sundgren